Konståkning är en vintersport där man utför olika typer av hopp, piruetter och stegmoment på is till musik. Utifrån svårighetsgraden på momenten och hur väl man utför dem får man sedan poäng utifrån vilken man bedömer varje åkare.
Olika tävlingsgrenar och program
Man kan tävla i 4 olika typer av grenar: singelåkning, paråkning, isdans och synkroniserad konståkning. I de tre första består tävlingen i två delar; ett kortprogram/kortdans och sedan friåkning/fridans.
Singelåkning
I singelåkning tävlar man individuellt och det finns två klasser, herr och dam. Tävlingen är sedan indelad i två delar, ett kortprogram och ett fråkningsprogram, som man får en sammanlagd poäng från. Exakta regler skiljer mellan det herr och dam klasserna såväl som mellan kort och friprogrammet.
- Kortprogram: Kortprogrammet är max 2 minuter och 50 sekunder långt och ska innehålla ett antal bestämda moment.
- Friåkning: friåkningsprogrammet är 4 minuter för damer och 4,5 minuter för herrar. Det är inte lika restriktivt i vad som måste ingå som kortprogrammet även om det finns vissa grunddelar som ska finnas med.
Paråkning
I paråkningen så tävlar man två och två, en man och en kvinna. Eftersom man är två på isen öppnar det för andra typer av kombinationer och olika typer av piruetter, lyft, kast osv. Exempel är:
- Lyft: Mannen lyfter kvinnan över sitt huvud. Kan genomföras på olika sätt genom grepp och positioner i lyftet.
- Kast: Mannen assisterar kvinnans hopp men hon landar själv på isen.
- Parpiruett: Åkarna håller i varandra samtidigt som de snurrar runt. Kan även innefatta dödspiral där kvinnan nästan ligger längst med isen.
- Sida vid sida: När åkarna synkroniserar sina rörelser samtidigt som de åker bredvid varandra.
Isdans
Isdans genomförs också i par som en dans på isen där inga hopp sker. Lyft är tillåtna, men det sker inte lika akrobatiskt och över huvudet som i paråkningen. I isdansen ingår numera också två olika program istället för de tidigare tre:
- Kortdans: 2 minuter och 50 sekunder som ska innehålla vissa bestämda steg och dansmönster, men också egen koreografi med bestämda element. Kortdans har ersatt de tidigare obligatoriska och orginalprogrammet
- Fridans: Upp till 4 minuter långt program med valfri tema och dans. Här ska man leva ut musiken och visa kreativitet samtidigt som dansen ska innehålla vissa element i form av lyft, piruetter och stegsekvenser.
Lagtävling
I lagtävlingen tävlar 6 åkare tillsammans i de olika tidigare grenarna. Det är alltså en singelåkning för herr och dam samt en paråkning och isdans.
Olika hopp och piruetter i konståkning
I konståkning finns det flera namngivna typer av hopp, piruetter och kombinationer som för den oinvigde inte är helt enkelt att förstå. Flera är uppkallade efter dess upphovsperson vilket inte heller gör dem helt logiska. De flesta kan man utföra i olika mängder rotationer vilket ökar svårighetsgraden.
Här är en video som ger en enkel och snabb genomgång av de olika hoppen
Toelopp
Toelopp är ett av de första hoppen man lär sig som konståkare och är ett så kallat tåhopp med upphopp från skridskospetsen. Upphopp sker från bakåt ytterskär med tåisättning av den andra foten, varefter man roterar 1-4 varv och sedan landar på bakåt ytterskär.
Flip
Flip är också ett tåhopp där man kommer in med vänster ytterskär och sedan gör upphopp med bakåt inneskär med hjälp tåisättning. Efter att roterat 1-4 varv så landar man bakåt på höger ytterskär.
Lutz
En Lutz är ett hopp uppkallat efter den österrikiska konståkaren Alois Lutz som först genomförde hoppet år 1913. Hoppet genomför genom att ta ett bakåt ytterskär lo och sedan upphopp från bakåt ytterskär med hjälp av tåisättning. Sedan roterar man 1-4 varv innan man landar på bakåt ytterskär.
Salchow
I en Salchow så görs hoppet från ett bakåt inneskär, varefter man i luften håller en sträckt kroppsposition med armarna indragna och benen korsade samtidigt som man roterar 1-4 varv.
Vid landningen sträcker man sedan armarna och det fria benet samtidigt som man landar på bakåt ytterskär. Salchow är uppkallat efter den svenska skridskoåkaren Ulrich Salchow.
Ögel
En Ögel genomförs genom att åka in bakåt eller vända till bakåtåkning från framåt. Upphoppet sker sedan från bakåt ytterskär, varefter man roterar 1-4 varv och sedan landar på bakåt ytterskär på samma fot som vid upphoppet.
Ögel hette ursprungligen Rittenberger efter dess upphhovsman Werner Rittenberger. Från engelskans benämning Loop blev det dock sedemera Ögel på svenska.
Axel
En Axel är ansett vara det svåraste hoppet att genomföra och det enda som genomförs framlänges. Som åkare genomför man det med upphopp från framåt ytterskär, roterar sedan 1,5, 2,5 eller 3,5 varv innan man landar på bakåt ytterskär.
Ofta så säger man dubbelaxel eller trippelaxel beroende på hur många varv man roterar. Eftersom man kommer in framåt och landar bakåt så motsvarar en dubbel 2,5 varv och en trippel 3,5 varv.
Hoppet är uppkallat efter norrmannen Axel Paulsen som introducerade Axelhoppet redan 1882. Det har alltså inget med kroppens axel att göra.
Bedömning och poäng
Konståkning är en bedömningssport där man får poäng utifrån olika kriterier. Varje moment, dvs. hopp, steg eller piruett, har ett bestämt värde som kan vara högre eller lägre beroende på dess svårighetsgrad och utförande.
Teknisk bedömning
För bedömningen identifierar den tekniska panelen vilka element som åkaren utfört i sitt program. Det finns redan en på förhand beskrivning som de kan jämföra med.
I vissa grenar finns det ett bestämt antal moment som ska finnas med i form av hopp, piruetter och kombinationer. Man bedömer svårighetsgraden i en skala från 0 (basnivå) till 4 (svårast) samt tittar på om åkaren genomfört dem fullt ut.
Domarnas bedömning
Domarna betygsätter sedan kvaliteten på de tekniska elementen på en skala mellan -5 och +5.
Därefter sker en konstnärlig bedömning som tittar på utförandet utifrån 5 olika komponenter: skridskoteknik, sammanbindande steg, utförande, koreografi och tolkning av musiken. Varje komponent betygsätts utifrån en skala mellan 0,25 till 10,00 av varje domare.
För både kvalitetsbedömningen och den konstnärliga bedömningen så räknar man sedan bort den lägsta och högsta bedömningen och tar ett poängsnitt av resterande bedömningar som åkaren får som sin poäng.
Val av musik och klädsel
Varje åkare får välja sin egen musik för att sätta ihop ett program med passande koreografi. Fram till OS 2014 fick musiken inte innehålla sång men det är numera godkänt även i singelåkning. Historisk har man ofta använt klassiska stycken eller musikalmusik men numera är variationen större.
Vad gäller klädsel så får åkarna även där välja fritt men med vissa restriktioner vad gäller lämplighet.